Jakten på hur vattnet kommer in i dieseltanken och föder dieselbakterier

Jag har problem med att det växer dieselbakterier i tanken. De skapar ett slem som stoppar igen bränsleledningen. Det krävs vatten för att de ska frodas. Nu går jag till botten med var vattnet kommer ifrån.

Sommaren 2012 fick jag motorstopp på Nämdöfjärden i Stockholms skärgård under semestern. Inte det minsta dramatiskt. Jag drog upp seglen och seglade till hemmahamnen som var i sikte. Det var nästan bleke så det tog några timmar.

Dagen efter skickades resten av besättningen till badstranden. Jag dök ned i motorrummet och konstaterade snabbt att det inte kommer något bränsle till förfiltret. Och, ja, det finns diesel i tanken. I min Scampi har jag inte någon matarpump, dieseln rinner från tanken i garderoben till förfiltret med självfall.  Slutsats: Stopp i bränsleröret.

Jag kopplar in min oljepump av vakumtyp på bränsletankens ventilation och öppnar dräneringsskruven på förfiltret, pumpar, pumpar, pumpar … Tanken bångnar inåt och – boing – proppen släpper och det susar in luft genom filtret in i tanken. Det riktigt brusar. När trycket är utjämnat vänder flödet och nu kommer dieseln. Den är … svartprickig av söndertrasat dieselslem, dieselbakterier.

Nu använder jag oljepumpen för att suga ur dieseln ur tanken. Sedan fyller jag på ny diesel från dunkar. Någon möjlighet att rengöra tanken har jag inte just nu.

Evakuera dieselbakterier

Vårrustningen 2013 så minns jag att det var något kladdigt med tanken så jag tömmer den ordentligt och yuck, det är mycket kladd i den.

Dieselbakterier från dieseltanken.

Dieselbakterier från dieseltanken.

Lite förenklat så är det bakterier som lever i skiktet mellan vatten och diesel. Dieselbakterier bildar slemmiga mattor. Utan diesel, inga bakterier. Utan vatten, inga bakterier. Tydligt är att nyare dieselblandningar med RME (rapsoljemetylester) är mer känsliga än äldre blandningar.

Henrik Drembinski doktorerar i dieselteknik på KTH. På ett teknikmöte hos Svenska Kryssarklubben reder han ut begreppen:

– Det finns bara ett säkert sätt att undvika dieselbakterier i dieseln. Att inte få vatten i tanken!

Så, det får bli min taktik. Inget vatten i tanken.

Jag dränerar bort vatten med tankens bottenventil. Jag ser till att det inte skvätter ned vatten när jag tankar.

Vad mer kan man göra? Man kan välja att bara köpa diesel från mackar som garanterat inte har RME-inblandning, ”miljödiesel”, men för min del så blir det många mils resa för att hitta sådan diesel. Dessutom så sägs det att omsättningen är så låg på båtmackar att dieseln blir dålig där också.

Hösten 2013 toppfyller jag tanken med diesel och dränerar bort de sista dropparna vatten.

Våren 2014 öppnar jag bottenventilen på tanken och tappar ut 5 cl vatten.

Vattenblandad diesel.

Vattenblandad diesel.

Suck. Var kommer vattnet ifrån? Mina hypoteser:

  • Det fanns vatten utblandat i dieseln från början. Nu har det skiktat sig under vintern.
  • Det fanns vatten i tanken i höstas men det rann inte ned i den nedbyggda dräneringsbrunnen.
  • Vattnet har läckt in i tanken från däcket under vintern. Nja, innan eller efter att jag täckte båten med presenning.
  • Vattnet har uppstått i tanken. Initialt låter det otroligt men jag tänker att bakterierna kanske äter diesel och bajsar vatten och koldioxid.
  • Det är kondensvatten, vatten från luften. När temperaturen växlar så ändrar dieseln volym och lite luft sugs in eller ut genom ventilationen.

Hur reder man ut det här, som lekman? Jag gör som vanligt, tittar åt ett annat håll. Jag tar itu med att reda ut elsystemet. Det blir himlans bra.

Var kommer vattnet ifrån?

Våren 2015 tömmer jag dieseltanken i förebyggande syfte. Jag har bara haft några liter i tanken under vintern. Jag tömmer vid förfiltret. Det kommer några centiliter, sedan är det stopp. Jag anar oråd, det är säkert slem i bränsleröret igen. Den här gången kilar jag upp på däck och blåser med munnen in luft i bränsletankens ventilation. På min båt så är ventilationen ett kopparrör som går upp inuti en mantågsstötta.

Plask och skval! Nu rinner dieseln till. Men innan dess uppfattar jag ett ljud när jag ligger på knä på däck och blåser i ventilationsröret: Det pyser och bubblar någonstans nära mig, från locket till bränsletanken. Jag ser att det bubblar.

Mitt tanklock är av den där vanliga modellen, förkromad brons eller mässing, med en vinge man kan lyfta upp för att vrida i eller ur locket. Vingen ligger som i en grav i locket. I den graven står det regnvatten och bubblar.

Obra.

Lock till bränsletank.

Lock till bränsletank.

Jag skruvar ur locket. Vingen sitter på en axelpinne. Axelpinnen sitter i ett hål. Hålet är borrat från lockets ”tanksida” och sitter bakom det tätande o-ringen. Precisionen är inte strålande, axelpinnen glappar. O-ringen täcker inte heller hålet helt. Dessutom så axelpinnens ände ganska vass, den har skavt märken i O-ringen.

Lock till bränsletank med O-ringen borta.

Lock till bränsletank med O-ringen borta.

Det där känns inte bra alls. Ser du vägen in? Regnvatten och överbrytande sjöar fyller den vingens grav. Vattnet rinner sakta mellan axelpinnen och dess hål, förbi O-ringen och plopp plopp ned i tanken.

Vän av ordning undrar nu: ”Borde inte O-ringen täta bättre när den locket skruvas åt? Nej, jag tror inte det. När jag tittar på tankhålets och lockets utformning tror jag att O-ringen pressas uppåt och öppnar axelhålet ännu mer.

Närbild av hålet i tanklocket.

Närbild av hålet i tanklocket.

Så här kan man ju inte ha det. Jag åker iväg till en båttillbehörsbutik och kollar på lösa lock. Jag fastnar för den där modellen i plast där olika tankar får olika kulörer: rött för diesel, blått för färskvatten och svart för bajsvatten.

Jag ska erkänna att nu har jag börjat bli lite paranoid så jag står i butiken och blåser i de olika locken för att höra om det pyser. Pyser gör det väl inte så mycket, det blir mer munpruttar. Övriga i butiken tittar konstigt på mig. De är sådana där människor som köper första bästa pryl utan att veta om den funkar eller inte.

Designen är densamma som mitt läckade lock: Vinge, grav, axel, axelhål och o-ring, men det är tydligt att toleranserna är bättre

Jag köper ett rött, ett blått och ett svart lock. Man vill ju inte få vatten i dieseln, vatten i vattnet eller vatten i bajset.

När jag skruvat i mitt nya fina röda lock känner jag mig riktigt nöjd. Ett riktigt rejält dagsverk. Jag har löst problemet.

Bara för att kolla så blåser jag in luft i tankventilationen.

Det pyser från tanklocket!

Jag blir trött och åker hem.

Idag har jag varit nere vid båten och experimenterat. Jag kopplar en cykelpump till tankventilationen, pumpar upp ett lätt tryck i dieseltanken.

Mobil testanläggning för undersökning av tanklocks täthet.

Mobil testanläggning för undersökning av tanklocks täthet.

I nästa steg häller jag diskmedel över tanklocket.

Det bubblar från tanklocket.

Det bubblar från tanklocket.

 Det bubblar! Inte från ”graven” utan från gängan mellan lock och däckgenomföringen, från en specifik plats.

Jäkla skitlock i röd plast!

Jag torkar bort diskmedlet och skruvar upp locket. Jag kan inte se något fel på locket. Jag tittar ned på däckgenomföringen. Där finns en liten skada, ett hack. Jag gissar att det kommer från ett tankmunstycke från en båtmack.

En liten skada i däckgenomföringens gänga.

En liten skada i däckgenomföringens gänga.

Ser du den lilla skadan? Ungefär ”klockan halv ett”.

Detaljbild på skada på däckgenomföringen.

Detaljbild på skada på däckgenomföringen.

Jag skriver upp ”däckgenomföring” på inköpslistan. Så långt har jag kommit nu.

Är det här orsaken till mina problem?

Jag vet inte om det förklarar allt vatten som kommer in i tanken.

Skadan i däckgenomföringen tror jag inte släpper igenom så mycket vatten. Passagen i tanklocket tror jag är ett reellt problem, glappet är hyfsat stort och det står nästan alltid vatten i graven.

De där fem centilitrarna vatten som jag mätte upp förra våren … Kan de komma från högtryckstvätten av däcket innan jag la på presenningen eller den tvätt jag gjorde efter att jag rullade av pressen?

 

Seglar Scampi 5213 Vindil. Hemmahamnar: Björkviks BK  och Stockholms SS. Styrelseledamot i Scampiförbundet. Älskar skärgårdsnavigation, nattsegling och Svenska Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar.

Etiketter: , , , , ,
Publicerat i Tips
Upphovsrätt: Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens .

Lämna ett svar

Top